När Berlinmuren 1989 föll fick den amerikanska säkerhetstjänsten CIA tag på mikrofilmer ur det register som tillhörde Stasis avdelning för civilt utrikesspionage. I detta register upprättades registerkort över dels de egna agenterna men också över personer som stod under övervakning samt potentiella rekryter. Dessa registerkort utgör nycklar till personers akter i Stasis arkiv. Det råder fortfarande oklarheter kring hur dessa mikrofilmer hamnade i CIA:s händer. Det står dock klart att de idag finns på CIA:s högkvarter i Langley, Virginia och att de anses vara en stor tillgång för den amerikanska säkerhetstjänsten.

Den hemliga säkerhetstjänsten

Stasi, eller Ministeriet för statssäkerhet som det egentligen hette, varBERLIN - JANUARY 16: Rows of original case documents stand in the archives of the former East German secret police, known as the Stasi, during an open-house day at the archive on January 16, 2010 in Berlin, Germany. The archive opened its doors today to the public to mark the 20th anniversary of the storming of the building by East Germans in the waning days of communist East Germany. The Stasi, whose official function was to protect the East German communist party, pursued an extremely aggressive campaign of spying on East German citizens in order to confine and root out dissent. The archive contains information gathered by the Stasi on millions of people. (Photo by Sean Gallup/Getty Images) Östtysklands säkerhetstjänst mellan 1950 och 1990. Stasi, som opererade i största hemlighet, spred skräck och rädsla under sina 40 verksamma år. Säkerhetstjänsten växte successivt och hade vid sin höjdpunkt i slutet av 80-talet hela 91,000 anställda och 189,000 hemliga agenter. Stasis spionage skedde inte bara på hemmafronten utan även utomlands. Västtyskland och Danmark var de främsta målen för spionaget men även andra stater i västvärlden utsattes för det. Stasi hade agenter i såväl Östtyskland som Västtyskland som arbetade för dem och rekryterade också agenter i andra länder, däribland Sverige. På listan över de som övervakades av den hemliga östtyska säkerhetstjänsten fanns bland andra den västtyske förbundskanslern Helmut Kohl. Andra övervakade personer inkluderar kemisten och regimkritikern Robert Havemann, musikern och författaren Wolf Biermann, Willy Brandt – en annan västtysk förbundskansler, författaren Stefan Heym, människorättsaktivisten Matthias Platzeck och Joseph Ratzinger (senare påve Benedictus XVI).

Stasis egna fängelse

Terrororganisationen IS har en säkerhets- och underrättelsetjänst som av vissa har jämförts med Stasis verksamhet. Andra nutida organisationer som genomför försök till åsiktsregistrering eller kontrollerande av åsikter brukar ibland mer eller mindre skämtsamt liknas vid stasi. Men Stasi var inget skämt. I en förort till Berlin drev Stasi ett eget fängelse där de intagna torterades. Fångarna tilläts till exempel inte sova utan tvingades ligga raklånga i sina celler med lyset tänt. Var femte minut inspekterades cellerna och om någon fånge somna förde vakterna oväsen så alla fångar vaknade. Tidigare hade även fysisk tortyr förekommit på detta fängelse men den avtog sedermera och ersattes av denna mentala tortyr. Stasis målsättning var att tillfoga sina fångar allvarliga mentala skador och utbildade sina förhörsledare i metoder för att hålla fångarna vakna. Tankarna kring Stasis verksamhet förs osökt till nazisternas kontrollbehov och tortyr under andra världskriget. Av de 1000 Stasi-anställda som efteråt har åtalats är det bara 15 som dömts för de brott som begicks.